Lat. Punkt och slut. Över och ut. Eller överst och ut, som Pistvakt-gänget sa. Eller vilka det nu var som myntade det uttrycket…
Anyway, jag har blivit lat de sista, ligger gärna längre i sängen. Studsar liksom inte upp som förut och har gärna en lugn start på dagen till skillnad mot förr då jag gärna drog igång med storstädning och var klar innan klockan
Lazy
08 på morgonen då tvätten var igång, golven moppade och frukosten intagen. Nu ska jag väl kanske förtydliga att ”de sista” är de senaste 4 månaderna ungefär, och jag hoppas innerligt på en vändning snart.
Funderar på att börja redan imorgon med dubbla träningspass. Ett cardio och ett styrkepass. Tanken var ju att gå upp tidigt idag och inviga vårens säsong av power walk och löpturer men när termometern visade -7 grader gav jag upp. Jag har ingen utstyrsel som tål dessa minusgrader – så jävla tråkigt.
Jag är tämligen säker på att det är Latmasken på bilden här bredvid som satt sina tänder i mig, men nog ska denna lilla väck mask – om jag så ska ta till hårdhandskarna!
Något jag verkligen bör ta tag i är att sätta upp tydliga mål för mig själv och hur jag skall nå dit jag vill nå – vart det nu är… 
Får försöka hitta tillbaka till motivationen, piggheten och glädjen över att våren snart är här (hoppas jag?) genom att glutta på lite träningsbilder. Det brukar vara motiverande. Känns bra att ha proteinglass i frysen och inget annat, har ju tusan inte ätit en enda godisbit på länge, nog för att det blev tårta i helgen men ändå… 
