Jag kan ta en hund som spårat ur, en häst som är galen eller en katt som är dum. Jag kan hantera att en bil sjunger på sista versen och lever sitt egna liv och jag kan förstå att elektronik som inte längre orkar med sitt elektroniska liv ids göra som de alltid gjort – men jag har däremot jävligt svårt att hantera galna människor.
Imorse fick jag uppleva en just sådan – en galen människa. Jag droppade in på gymmet och glad men trött i hågen spatserade jag upp till min crosstrainer. Framför crosstrainern finns det en rad med löpband varpå en datornördsblek, otränad och svettig ung man springer på med höga stötiga steg i ganska bra fart. Inget konstigt med det.
Eller ja, det hade inte varit något konstigt med det om han inte helt plötsligt hade börjat göra tummen upp rakt framför sig, flera gånger, samtidigt som han ropade något ohörtbart (dock överröstade det Alex o Sigges podcast vilket jag INTE uppskattade) på engelska.
Jaha, tänkte jag. Han fortsatte göra tummen upp flera gånger med en rak arm, han började även slå ut i luften och boxas med någon osynlig människa medan han fortsatte ropa ohörbara saker. Hans slag i luften var lika illa som när jag försöker slåss, skakiga armar och med sneda handleder…
Det roliga var dock att ju mer han slogs och fäktade i luften desto sämre löpsteg fick han och det slutade nästan med att han ramlade.
Med stora ögon tittade jag på detta spektakel och inte tusan lugnade han sig, jag försökte höra vad han sa men det gick inte. Han gjorde tummen upp igen, slogs lite och sprang vidare. Jag gick och körde lite marklyft och sedan satte jag mig på spinningcykeln framför löpbandet där den oerhört svettige och bleka unge mannen sprang och ropade och fäktade förstrött i luften.
Jag pausade Alex o Sigge en stund för att lyssna på vad han sa, och han upprepade hela tiden med mörk röst ”I WAS BORN FROM POWER”, ihop med en annan mening som jag tusan inte minns nu.
Han verkade nästan försöka härma Rocky eller någon annan stor ikon, med peppande ord på dålig amerikanska. Skrämmande. När han sprungit klart utbröt han i något som lät som ett segervrål och ”YEESS”, sedan gick han snabbt därifrån. Och tur var väl det för han ropade så högt att jag inte kunde koncentrera mig på min podcast…
Galna jävla människa. Är han där imorgon ska jag filma honom, jag lovar!