Idag var det dags. Idag var dagen med stort jävla D. Med nervösa och ganska tunga steg mötte jag upp Goran. Jag visste inte om jag skulle vara glad eller om jag skulle vara sammanbiten av nervositeten vilket medförde att jag hamnade i någon slags kombination av de båda sinnestillstånden.
Vi möttes upp och gick med bestämda steg mot Linnéstaden. Väl utanför den plats vi skulle besöka fick jag hämta andan, sluta ögonen och göra mig förberedd mentalt för vad som komma skall.
Vi fick kliva in, ta av oss skorna och strumporna och sätta oss i varsin stol. Där fick vi varsamt våra fötter tvättade för att sedan bli förda till ett annat, lite avsides, rum.
Rummet var kalt, mörkt och innehöll en brits, två stolar och två akvarium. Ni har kanske redan räknat ut vad som komma skall? Det var inga vanliga stolar och det var inga vanliga akvarium! Det var – wait for it – damdaddaadaaaam: DOKTORSFISKAR!
Livrädd för fiskar som jag är tog det en liten stund innan jag fick doppat i fötterna och kunde ha dem kvar, medan Goran gladeligen plaskade omkring med sina fötter i akvariet medan fiskarna slet och bet i de små förhårdnader som gärna blir på fötter. Fy tusan. Kittlades och killades som tusan och när fiskarna simmade mellan tårna ville jag mest rädda fötterna från dessa hemska små odjur MEN jag överlevde dessa 30 minuter, om än lite sammanbitet. 
Snart uppätna fötter…