Efter att ha tillbringat 12 timmar i sjukhusmiljö var det otroligt skönt att få komma hem. Från kl 13:50 och fram till 02 på natten satt jag och min Hunk på Sahlgrenska. Nåja, jag satt på Vårdcentralen till kl 16 först, sedan körde min hunk mig till Sahlgrenska efter att ha fått en remiss av läkaren på vårdcentralen.
Mina symptom stämde inte riktigt överens med de där vanliga låg-blodtrycks-illamående och allt vad han nu pratade om. Jag upplevde mer att det gungade än roterade i huvudet, vart vit runt munnen och hade en huvudvärk som envetet klängde sig kvar länge efteråt.
De tog fyra rör med blodprover, två ekg, fick en grej i näsan (tampong med en sladd på) och små saker på fingrarna. Blev även omkringkörd på en brits och fick godis av min underbara hunk som tålmodigt väntade vid min sida! Är oerhört glad över att han stannade med mig, jag hade troligen brutit ihop under de 8 timmarna jag fick tillbringa på Sahlgrenska bland gamla döende människor och alkisar.
I vilket fall så fann de inga direkta fel på mig, mer än att min puls var låg. Men det kom vi fram till att det måste bero på min träning! Jag har numera papper på att jag är vältränad 
Har en puls på 45 slag/minuten så det var ju bra! Dock var de oroliga för det först… hehe. Mitt bevis på att jag är vältränad blir att äta lösgodis för det har jag verkligen längtat efter ett tag nu! Nog för att jag alltid ångrar mig efteråt men det är ändå gott
De trodde att mina symptom kunde bero på stress, det är väl den troligaste orsaken. Jag kan inte påstå att jag känner mig så stressad men klart att det tär på krafterna att veta att jag inte har kvar lägenheten och mitt hem så länge till. Jaja, det löser saj, sa damen som sket i Valhalla-badet.