Jag är trött, hundledig och vill bara… hmm.. glo in i väggen, typ. Lite så känns det just nu.
Tomt, skönt, eländigt, bra, ensamt men ändå så jävla trivsamt.
Det är ungefär som att känna sig bubblig av skratt samtidigt som tårarna rinner och underläppen liksom darrar. Man vill skrika och kasta något ömtåligt i väggen samtidigt som man värnar om sina saker mer än någonsin. Är det inte upp så är det ner. När det är nere är det en jävla fart upp med ett lika kraftigt fall där man hoppas att någon tar emot mig.
Man vill beskriva känslan men hur man än vänder och vrider på det blir det bara fel.
Men; jag vet att imorgon kommer det kännas bättre. För imorgon är det måndag. Sen kommer troligen veckan gå i rasande tempo för på fredag blir det en weekend, och jävlar i min lilla låda vad jag behöver det.