Igår slutade kvällen i något mindre behagligt för oss djurvänner än vad vi väntat oss. Vi (Jag, Sofia och Susanne) ville ju bara ha en skön kväll ute vid havet för att låta våra kokheta fyrbenta små vänner doppa sig och svalka tassarna. Visst fick dem det, men bara efter 30-40 minuter fick vi vända hemåt, dels på grund av värme och dels på grund av startskott för en segelbåtstävling i samma vik. En tävling som senare skulle visa sig nästan kosta livet på en hund.
Ca 18-18:10 går vi förbi en vit BMW 1-serie där vi ser en instängd hund, en vuxen lagotto-tik som flåsar, flämtar, gnyr och beter sig allmänt hysteriskt. Bakrutorna är nere ca 10 cm på vardera sidan, bilen stod i skuggan men i lä. Kan bara tänka mig hur varmt det är i bilen när vi svettas på utsidan, i 26 grader.
Efter försök i att få tag på ägaren via registreringsnumret ringer jag 11414 – men pga 20 minuters väntetid väljer jag att ringa Svenska Djurambulansen istället. De agerar kvickt, ringer upp polisen och återkommer till mig kort därpå. De berättar att de är på väg till oss och att polis är inkopplad och har godkänt att vi knackar rutan om hunden mår ännu sämre.
Vi frågar runt bland folket i båthamnen och träffar på ett par damer som tydligen känner till ägaren till BMW mycket väl, men han ”skulle aldrig behandla sin hund illa”. Nänä. Och ”han är tillbaka om en halvtimma”.
Den halvtimman blev 3,5 timmar för den stackars hunden. Från 17:30 till 21:00 i en kokhet bil, men vi lyckades ge hunden vatten i omgångar och den mådde bättre, lugnade sig och bedömningen gjordes att avvakta att knacka rutan. Polisen kom in rätt sent och samtidigt som vi gjorde anmälan mot mannen så kom han.
Vet ni vad han hade gjort? Han var ute och seglade. Och han ”brukar lämna hunden i bilen”. Hunden har ju separationsångest när den är ensam hemma. Åjo. Det rättfärdigar ALDRIG att lämna hunden i bilen när det är tamigtusan KOKHETT UTE. Han fick sig en avhyvling av polisen, även om jag hellre hade satt de satte honom i en stekhet bil med uppdragna rutor i 3,5 timmar. helst mitt på dagen, när det är som varmast.
Jag är glad att Djurambulansen och polisen samarbetade och tog över och att vi fick hunden att lugna sig. Vatten var nog dess räddning! Och tack till Sofia och Susanne som hjälpte med vatten och som aldrig tvekade på att försöka hålla hunden i schack!
GP idag har en artikel om okunskap bland hundägare, ni kan läsa den här!
Enligt SKKs tabell nedan kan jag bara uppskatta värmen i bilen till ungefär 60-65 grader då detta var vid 17:30-tiden och 26 grader ute i kvav värme:
Gizmo, Rocky och Bentley badade och hade det gött, kastade lite boll i havet och drack kranvatten vi hade med oss när de blev för varma. Gizmo skötte sig bra förutom några jag-måste-skälla-på-allt-ryck emellanåt. Men han var ganska snäll mot poliserna, och tur var väl det!
2 kommentarer
Martin
23 maj, 2014 kl. 22:29 (UTC 2) Länk till denna kommentar
All respekt till dig och din vänn/dina vänner. Hoppas hunden får det bättre framöver finns inte mycket saker som är värre än att se en hund få lida.
Jennifer Tiderman
24 maj, 2014 kl. 11:00 (UTC 2) Länk till denna kommentar
Tack! JAdå, det hoppas jag med. Oroar mig dock att han ”Brukar göra så”…